NYA ÅRSTIDER!
Denna idé till årstidsindelning bygger på följande principer:
- Det har hittills saknats tydliga gränser för årstiderna.
- Det finns fler årstider än vinter, vår, sommar och höst - den gamla indelningen är alltså för grov.
- Kalendermånaderna ger onödigt fin indelning och måste anges med två decimala eller oktala siffror.
- Kalendermånaderna saknar anknytning till de astronomiska hållpunkterna som t ex vintersolståndet.
- De astronomiska årstiderna är fortfarande för få och ligger "för sent" - våren slutar t ex först 21 juni.
- Åtta kan vara ett lagom antal årstider, det gör det lättare att utgå från befintliga årstidsbeteckningar och passar förstås utmärkt i oktala system.
- Idén går ut på att man delar de astronomiska årstiderna på mitten och kallar den andra halvan för något mer. Förledet "efter-" kan ge ganska klumpiga sammansättningar som dessutom kan förväxlas, t ex kan "eftervåren" läsas som "efter våren". Förledet "sen-" är bara hälften så långt och kan knappast förväxlas. Det anger dessutom att årstiden i fråga fortfarande är en del av respektive astronomiska årstid. Slutligen är "senvinter", "senvår", "sensommar" och "senhöst" väl inarbetade benämningar för rätt del av året fast definitioner saknats.
- Var hamnar då gränserna mellan de nya årstiderna? Vi har beräknat medelvärden för solstånd och dagjämningar och tidpunkterna mitt emellan dem. Dessa förskjuts några minuter per år även med skottåren inräknade, men almanackan kommer under överskådlig tid att se ut så här:
Benämning kod börjar med den kulminerar den slutar med den och varar alltså VINTER 0 22 december 13 januari 3 februari 44 dygn SENVINTER 1 4 februari 26 februari 20 mars 45 (el 46) dygn VÅR 2 21 mars 13 april 5 maj 46 dygn SENVÅR 3 6 maj 29 maj 20 juni 46 dygn SOMMAR 4 21 juni 14 juli 6 augusti 47 dygn SENSOMMAR 5 7 augusti 30 augusti 22 september 47 dygn HÖST 6 23 september 15 oktober 6 november 45 dygn SENHÖST 7 7 november 29 november 21 december 45 dygn
De tillkommande, fetmarkerade gränsdatumen ger en anknytning till de meteorologiska årstiderna, början av februari brukar vara den kallaste tiden på året och slutet av juli eller början av augusti den varmaste, i början av maj brukar löven spricka fram i södra Sverige och i början av november har löven fallit av och gråvädret börjat. Om någon tycker att årstiderna blir olika långa så kan vi tala om att den astronomiska hösten faktiskt bara är 89,84 dygn och vintern bara 88,99 dygn, medan våren är 92,76 dygn och sommaren hela 93,65 dygn! Och alla hoppas väl att även den meteorologiska sommaren blir så lång som möjligt?
Glad Senvinter!
PS. Märk att vårens kulmination 13 april stämmer perfekt med det gamla begreppet "första sommarnatt" dvs natten till 14 april, liksom att höstens kulmination 15 oktober stämmer bra med "första vinternatt" dvs natten till 14 oktober! "Vår" kan i stället kallas "egentlig vår" eller "gentvår" till skillnad mot "senvår" osv.