Kalendernytt ISSN 1403-1531 Sidan publicerad *<xv 2003-01-15 Uppdaterad *<|f 2005-02-05   KONTAKT

 

Med anledning av Kalendernytts femårsjubileum:

TALHUND

Härmed en översikt för att hålla reda på vad olika tal står för - eller har ansetts stå för. 'För våra decimala läsares skull' har vi fetmarkerat de decimala siffrorna. Kursiva siffror markerar ungefärliga värden. I tal mindre än 1 har heltalsnollan utelämnats av utrymmesskäl. I tetrasexagesimalt talsystem används tecknet ) som heltalsavskiljare.

Ett fel insmög sig tyvärr i det tetrasexagesimala värdet för pi. Det är nu korrigerat.

Ännu ett litet fel - Sexton - "Dubbla kubikroten ur basen i det tetrasexagesimala talsystemet." ska naturligtvis vara "Kvadraten på kubikroten ur basen i det tetrasexagesimala talsystemet."

Än värre - Tjugoett - ""zetta" som betyder tio upphöjt till sju" ska naturligtvis vara ""zetta" som betyder tio upphöjt till tjugoett". Vi beklagar och kan bara anföra att det i alla fall hittills varit redaktionen själv som (sent omsider) upptäckt felen...
 
 

Binär Kvart Okt Dec Hex Tetras Romersk Beskrivning - exempel - associationer
,000000 1010001 ,0002 2033 ,005 075 ,01 ,028 f5c )0.+s   En procent. En på hundra. Det som blir kvar när "nittionio procent försvinner".
,000001 ,001 ,01 ,015625 ,04 )1   Viktigt i tetrasexagesimalt talsystem, första 'decimalens' - eller tetrasexagesimalens - värde. Inte alla kan spela en sextiofjärdedelsnot - men den har en naturlig längd.
,00001 ,002 ,02 ,03125 ,08 )2   Trettiotvåondelsnoter kallas de och är inte ovanliga.
,0001 ,01 ,04 ,0625 ,1 )4   Sextondedelsnoter är korta men vanliga.
,0001100 110011... ,0121 212... ,063 1463 ,1 ,199 99... )6p$p $p$   Viktigt i decimalt talsystem - första decimalens värde. Men - kan någon spela en tiondedelsnot?
,000111 000111... ,0130 130... ,070 70... 0,111... ,1c7 1c... )7777   En niondedel. En tredjedels tredjedel.
,001 ,02 ,1 ,125 ,2 )8   En åttondedel. Geometriska medelvärdet av 1 och )1
,001001 001001... ,021 021... ,111 11... ,142857 1428 ,249 249 )999   En sjundedel.
,00101 0101... ,0222 22... ,125 25... ,1666... ,2aa aa... )a:::   En sjättedel.
,001100 110011... ,0303 03... ,146 31... ,2 ,333 33... )c> c>c>   En femtedel. Två tiondedelar.
,01 ,1   ,25 ,4 )g   En fjärdedelsnot är förmodligen den vanligaste.
,0101 01... ,111... ,25 25... ,333... ,555 ... )LLL   En tredjedel.
,1 ,2   ,5 ,8 )w   En halv. Inverterade basen i binärt talsystem.
,100111 100011 ,2132 0313 ,474 335 ,6180 339887 ,9e3 779 )%zt =!n   Det (enda) tal som inverterat blir detsamma plus ett.
0 0 0 0 0 0   Binärt Nej. Förmodligen det mest grundläggande av alla tal. Det står alltid för lika mycket oavsett enhet och är varken positivt eller negativt. Det är ingenting, helt enkelt!
1 1 1 1 1 1 I Binärt Ja. Ett enda. Det enda. Ensamheten. Enheten (1 m, 1 s osv). Enkelheten. 'En gång är ingen gång'. Ett är säkert.
10 2 2 2 2 2 II Ett par. Kärleken bygger ofta på två. Å andra sidan anses det i talmystiken stå för det gudsfientliga och onda - Gud kontra Djävulen - 'Du skall inga andra gudar hava jämte mig'. "Det är två som är lika" lär vara innebörden i det mest primitiva räknesystemet. Primtal. Två är basen i det enklaste och mest logiska talsystemet - det som bara säger ja/nej.
11 3 3 3 3 3 III Alla goda ting är tre. Om man gör en sak tre gånger så finns det en gång som varken var första eller sista gången! Fadern, sonen och den heliga ande. Primtal.
11,0010 010000 111111 3,02 100 333 3,11 0375 5242 3,14159 265359 3,24 3f6a 3)93 +: y9   Pi är förhållandet mellan omkrets och diameter i en cirkel.
100 10 4 4 4 4 IV Livets byggstenar är fyra, den genetiska koden har fyra som bas. Två gånger två - och två upphöjt till två. Antalet sidor i en rektangel. Kubikroten ur basen i det tetrasexagesimala talsystemet. Vissa indianer vördade talet fyra, antalet väderstreck.
101 11 5 5 5 5 V Fem är viktigt i det decimala talsystemet eftersom det är hälften av basen, vi avrundar t ex gärna till tal som slutar på fem. 'Summan av manligt och kvinnligt'. Primtal.
110 12 6 6 6 6 VI Sex är viktigt i det dodecimala och det sexagesimala talsystemet. Det svenska och latinska räkneordet förväxlas gärna(!) med sexualia. Antalet sidor i ett rätblock - kineserna lade djupet och höjden till väderstrecken. Två upphöjt till sex är basen i det tetrasexagesimala talsystemet.
111 13 7 7 7 7 VII Sju anses som ett heligt tal. Antal veckodagar. Det största antal människan lär kunna hålla i huvudet. Det största tal som kan skrivas med en siffra i det oktala talsystemet. Närmare fem än tio - även i en geometrisk serie. Primtal.
1000 20 10 8 8 8 VII Människans händer har åtta fingrar - lillfingrar, ringfingrar, långfingrar, pekfingrar - tummen är inget finger utan har mothållets funktion. Viktigt inte bara i det oktala utan även i det tetrasexagesimala talsystemet där det utgör kvadratroten ur basen. Tredje tvåpotensen. Romarna använde under en tid åttadagarsvecka. 'På fredag-åtta-dar' kommer antagligen av att det är mer än sju dagar dit. Närmare tio än fem.
1001 21 11 9 9 9 IX Tre gånger tre är nio. Tideräkningen S-time använder faktiskt nio som bas. Det största tal som kan skrivas med en arabisk siffra. Mer än åtta men mindre än tio.
1010 22 12 10 a a X Mycket viktigt tal - i det decimala talsystemet. Härrör sanno- likt från antalet fingrar och tummar på människans händer.
1011 23 13 11 b b XI En etta och en etta betyder elva i det decimala talsystemet. Primtal.
1100 30 14 12 c c XII Viktigt tal - basen i det dodecimala talsystemet. Delbart på två, tre, fyra och sex. Årets månader. Tre gånger fyra (denna fyra går igen i prefixet "tera" som betyder tio upphöjt till tolv, från grekiska "tetra" fast det brukar anses komma från "tera" - vidunder).
1101 31 15 13 d d XIII Tretton är olyckstalet framför andra - en vidskepelse som kan bli självuppfyllande för den som låter sig göras nervös. Undertecknad är emellertid född den trettonde - till yttermera visso en fredag - så alla triskaideskafober kan sluta läsa här. Primtal.
1110 32 16 14 e e XIV Det lägsta tal som har fler än två slags romerska siffror.
1111 33 17 15 f f XV Det högsta tal som kan skrivas med en hexadecimal siffra. Tre gånger fem (denna femma går igen i prefixet "peta" som betyder tio upphöjt till femton, från grekiska "penta").
10000 100 20 16 10 g XVI Fyra gånger fyra. Sexton är basen i det hexadecimala tal- systemet. Kvadratroten ur tvåhundrafemtiosex. Kvadraten på kubikroten ur basen i det tetrasexagesimala talsystemet. Fjärde tvåpotensen - två upphöjt till två upphöjt till två - den enda potens som ger samma resultat oavsett räkneregler - två upphöjt till fyra eller fyra upphöjt till två.
10001 101 21 17 11 h XVII Å sjutton... antagligen en ersättning för 'sjutusan' för att undvika det heliga talet sju. Primtal. Förr det antal år ett patent var giltigt.
10010 102 22 18 12 i XVIII Tre gånger sex (denna sexa går igen i prefixet "exa" som betyder tio upphöjt till arton och förr var det största prefixet, från grekiska "hexa").
10011 103 23 19 13 j IXX Primtal.
10100 110 24 20 14 k XX Två gånger tio är tjugo. Människans fingrar, tummar och tår. Mayakulturen har använt tjugo som bas i talsystemet.
10101 111 25 21 15 L XXI Lite magiskt tal. Tre gånger sju (denna sjua går igen i prefixen "zetta" som betyder tio upphöjt till tjugoett och "zepto" som betyder tio upphöjt till minus tjugoett, från grekiska "hepta"). Kortspel.
10110 112 26 22 16 m XXII Två gånger elva.
10111 113 27 23 17 n XXIII Primtal.
11000 120 30 24 18 o XXIV Tre gånger åtta (denna åtta går igen i prefixen "yotta" som betyder tio upphöjt till tjugofyra samt "yokto" som betyder tio upphöjt till minus tjugofyra, från grekiska "okta"-).
11001 121 31 25 19 p XXV Fem gånger fem. En fjärdedel av hundra.
11010 122 32 26 1a q XXVI Två gånger tretton.
11011 123 33 27 1b r XXVII Tre upphöjt till tre.
11100 130 34 28 1c s XXVIII Två gånger fjorton.
11101 131 35 29 1d t XXIX Primtal.
11110 132 36 30 1e u XXX Viktigt i sexagesimalt talsystem, hälften av sextio.
11111 133 37 31 1f v XXXI Primtal.
100000 200 40 32 20 w XXXII Halva basen i tetrasexagesimalt talsystem. Fortfarande närmare ett ental än ett sextiofyratal.
100001 201 41 33 21 x XXXIII Närmare ett sextiofyratal än ett ental.
100010 202 42 34 22 y XXXIV Dubbelt så långt från ett hundratal som från ett ental. Utläst "trettifyra" förväxlas det gärna(!) med "tre till fyra".
100011 203 43 35 23 z XXXV Fem gånger sju.
100100 210 44 36 24 @ XXXVI Sex gånger sex. Tre gånger tolv.
100101 211 45 37 25 & XXXVII Primtal.
100110 212 46 38 26 $ XXXVIII Två gånger nitton.
100111 213 47 39 27 % XXXIX Tre gånger tretton.
101000 220 50 40 28 . XXXX Det lägsta tal som sluter med en nolla både i decimalt och i oktalt talsystem.
101001 221 51 41 29 , XXXXI Primtal.
101010 222 52 42 2a : XXXXII Tre gånger fjorton.
101011 223 53 43 2b ; XXXXIII Primtal.
101100 230 54 44 2c ' XXXXIV Fyra gånger elva.
101101 231 55 45 2d | XXXXV Tre gånger femton.
101110 232 56 46 2e ! XXXXVI Två gånger tjugotre.
101111 233 57 47 2f ? XXXXVII Primtal.
110000 300 60 48 30 / XXXXVIII Sex gånger åtta.
110001 301 61 49 31 \ XXXXIX Sju gånger sju.
110010 302 62 50 32 < L Hälften av hundra.
110011 303 63 51 33 > LI Tre gånger sjutton.
110100 310 64 52 34 [ LII Antal kort i en vanlig kortlek - fyra gånger tretton.
110101 311 65 53 35 ] LIII Primtal.
110110 312 66 54 36 { LIV Tre gånger arton.
110111 313 67 55 37 } LV Fem gånger elva.
111000 320 70 56 38 _ LVI Fyra gånger fjorton.
111001 321 71 57 39 = LVII Tre gånger nitton.
111010 322 72 58 3a ~ LVIII  
111011 323 73 59 3b ^ LVIV Primtal.
111100 330 74 60 3c - LX Viktigt tal, jämnt delbart på två, tre, fyra, fem, sex, tio, tolv, femton, tjugo och trettio. Basen i det sexagesimala talsystemet.
111101 331 75 61 3d + LXI Primtal.
111110 332 76 62 3e * LXII Två gånger trettioett.
111111 333 77 63 3f # LXIII Det största tal som kan skrivas med en tetrasexagesimal siffra.
1000000 1000 100 64 40 10 LXIV Åtta gånger åtta. Basen i det tetrasexagesimala talsystemet.

 
 
 
 
Fredrik Flink 2003-01-15