Kalendernytt ISSN 1403-1531 Publ *<g+ 2000-02-22Uppd *<jz 2002-03-29   KONTAKT

 

Varför ännu en kalender?

Har Du någon gång önskat Dig en tideräkning där

• man kan använda färre teckenpositioner, t ex 3 i stället för 8 när man anger månad, dag och klockslag?
• man aldrig behöver skriva minustecken eller "f Kr"?
• det går lika många dagar på en månad som det går timmar på en dag i stället för att man måste laborera med faktorerna 10, 12, 24, 28, 29, 30, 31 och 60?
• det verkligen har gått t ex sju dagar av månaden när man skriver en sjua precis som det har gått sju timmar av dygnet när man skriver klockan sju eller sju centimeter av tumstocken när man skriver sju centimeter?
• en och samma tidpunkt anges med samma klockslag oavsett var på jorden det är?

Akinaviska kalendern räknar konsekvent uppnådda tidpunkter i stället för ordningstal, saknar år och tidszoner och har epoken förlagd till ca 722 487 miljoner år f Kr. Dessutom har den några matematiskt intressanta egenskaper som man så småningom upptäcker har praktiska fördelar:

• en tvåpotens som talbas och enda faktor
• en talbas och faktor ur vilken man enkelt kan dra både kvadratroten och kubikroten
• ungefär lika många teckenfigurer som de som redan är välkända och finns på ett normalt tangentbord, om man inte använder både versaler och gemener, å, ä, ö eller andra tecken som inte finns på alla tangentbord

Bakgrund

De som försökt reformera kalenderväsendet har i alla tider haft att kämpa med några gordiska knutar:

• Dagarna måste på något sätt gå jämnt ut på året.
• Vi räknar till tio på fingrarna men det blir klumpigt såväl i astronomin som i matematiken.
• En ny kalender måste accepteras av hela världssamfundet.

Inte undra på att det bara blivit föga grundliga detaljjusteringar av etablerade kalendrar. En gordisk knut kan inte knytas upp, den måste huggas upp med yxa:

• Året behöver inte alls användas i kalendern, dygnet har alltid varit den viktigaste enheten.
• Jag behövde inte hugga av mig "tumfingrarna" för att se att jag har åtta fingrar.
• En ny kalender måste inte alls accepteras av hela världen utan kan användas parallellt av dem som så önskar.

Tillämpning - skrivsätt

Egentligen behövs ingen ytterligare standardisering av datumskrivning eftersom Akinaviska kalendern är helt regelbunden och dygn och delar av dygn kan skrivas på samma sätt som meter och delar av meter. Det finns dessutom namn på de olika multiplerna av dygn så att man kan räkna dem var för sig med en enda siffra. För att göra vardagliga tidsangivelser ännu enklare och enhetligare kan man dock tillämpa följande standard:

• Två siffror: Klockslag med upplösning ca 21,1 s under en period av 1 dygn
• Tre siffror: Vardagstid med upplösning 22,5 minuter under en period av ca 11,2 år
• Fyra siffror: Datering med upplösning 1 dygn under en period av ca 45 934,5 år

För mer speciella tillfällen finns följande standard:

• Två siffror: Om förväxling inte befaras kan man ange monument och fundament när t ex en bok tryckts
• Fem siffror: Noggrann tid med upplösning ca 0,33 s under en period av ca 11,2 år
• Sex(4+2) siffror: Fulltid med upplösning ca 21,1s under en period av ca 45934,5 år
• Sju siffror: Utsträckt tid med upplösning ca 5,15 ms under en period av ca 718 år - för t ex numrering av filmrutor.
• Åtta siffror: Fullständig datering med upplösning 1 dygn under en period av ca 770 miljarder år

 

Sammanfattning

• Grundenhet 1 dygn
• År och månader har ersatts med multipler av dygn med en faktor sextiofyra
• Tetrasexagesimalt talsystem dvs sextiofyra skrivs 10
• Tecknen, de Akinaviska siffrorna, är välkända och finns på vanliga tangentbord
• Epoken motsvarar drygt 722 miljarder år f Kr, -000-000 motsvarar exakt "Kr f"
• Passerat antal enheter anges, ej ordningstal
• Tidszoner finns ej, dygnsskifte inträffar samtidigt som i UTC

Fredrik Flink *<g+ (2000-02-22)