myt.se

Hej! Jag heter Fredrik Flink och har tröttnat på att myter styr vårt samhälle, vår kultur och våra liv. Det finns några principer för den här webplatsen.


Myt 1: "Sallad och gurka ger inte så mycket näring som andra grönsaker"
Myt 2: "Pedofil betyder någon som förgriper sig på barn"
Myt 3: "Positivt betyder bra"
Myt 4: "Sverige är en demokrati"

DEMOKRATI

Myt: "Sverige är en demokrati"

Fakta: Jag slår upp ordet "Demokrati" i Bonniers Svenska Ordbok: "folkstyre; stat (statsskick) där folkets flertal har bestämmanderätt; (allmännare) jämlikhet, medbestämmande".

Prismas Främmande Ord: "(grek. demokratia, till demos land; folk + kratein vara stark, härska) folkvälde, styrelseform enligt vilken alla medborgare deltar i el. har inflytande på ledningen; äv. stat som styrs enligt denna princip.".

Bra Böckers Lexikon: "(av grekiska demos: folk, och kratein: härska), folkstyrelse, med innebörd att den yttersta makten tillhör alla medborgare i förening."...

Kännetecknande för vårt styrelseskick är just att folk inte anses kunna besluta, besluten måste tas av utsedda representanter. Den exceptionella företeelse som kallas "folkomröstning" anses enbart rådgivande, inte bestämmande, folk har alltså per definition ingen bestämmanderätt.

Kommentar: "Demokrati" betyder de facto "folkstyre". Styr folk i dagens Sverige? Tja, som Tage Danielsson ironiskt konstaterade om en diktator; 'han är väl också folk'. Formellt är det de 349 som styr och de flesta medborgare håller säkert med om att dessa inte kan anses utgöra "folket".

Huruvida de kan anses representera folket är en helt annan fråga. De kan ju lura till sig makten men å andra sidan kan de avsättas efter fyra år. Under dessa fyra år fungerar de de facto som diktatorer och dessutom kan de bara avsättas genom att i stället någon annan väljs som lika väl kan lura till sig makten. I praktiken är det inte ens troligt att man byter ut en representant som inte är representativ i vissa frågor mot en annan som inte är representativ i vissa andra frågor, medborgarna tvingas köpa hela paketet och då styr faktiskt inte medborgarna. Om det däremot vore fritt att antingen rösta själv eller välja ett paket med åsikter så vore det demokrati.

Prismas definition är intressant på två sätt: Dels står det faktiskt "alla medborgare"(liksom i Bra Böckers Lexikon), inte 'alla myndiga medborgare', det skulle alltså inte vara demokrati om inte även barn och ungdomar deltar. Dels står det "deltar i el. har inflytande på ledningen". Det skulle alltså räcka med att medborgarna har inflytande på ledningen. Många, kanske en majoritet av medborgarna, anser nog att medborgarna inte har inflytande på ledningen i dagens Sverige. Andra kan hävda att myndiga medborgare har inflytande eftersom man får välja vilka som ska ha oinskränkt makt, även om man inte får bestämma att de inte ska ha oinskränkt makt. Men i så fall kan man ju också säga att medborgarna i en klassisk diktatur har inflytande (om än i ännu lägre grad) på ledningen eftersom diktatorerna ofta är oroliga för och anpassar sina beslut efter vad medborgarna skulle kunna hitta på i form av upplopp och revolution.

Att man får bestämma vem som ska styra är ingalunda detsamma som att man får styra. Man skulle ju kunna säga att om man får bestämma vem som ska bestämma så får man ju bestämma (dvs bestämma vem som ska bestämma) men i så fall så får ju folk även i en klassisk diktatur bestämma, t ex bestämma att diktatorn ska vara diktator - det har han säkert inget emot att de bestämmer. Om "bestämmanderätt" inte behöver betyda att man får bestämma i politiska frågor, så är vilken diktatur som helst en demokrati, eftersom folkets flertal även där får bestämma t ex vad man ska äta till middag. Sverige har förvisso en lägre grad av diktatur än en klassisk diktatur och ligger därmed närmare demokrati.

Om det allmänna språkbruket eller statens definitioner skulle få råda, så skulle även t ex Östtyskland ha varit en "demokrati" - i själva verket var det en betydligt högre grad av diktatur än dagens Sverige. Man kan helt enkelt inte ändra ett ords faktiska betydelse genom att bestämma att 'härmed föreligger begreppet ifråga'. Man kan låta demokrati betyda demokrati och kalla dagens Sverige för något oförväxelbart, t ex representativ diktatur eller kanske - om det måste låta bättre - prodemokrati dvs 'i stället för demokrati' eller i bästa fall 'på väg mot demokrati'! Det som är minst sagt kontroversiellt i dag kanske är självklart i framtiden.

Källor:Bonniers Svenska Ordbok  1988
            Bra Böckers Lexikon 1984
            Prismas Främmande Ord 1984
 

Fredrik Flink 2005-01-21
 
 
 
 
 
 

POSITIVT ?

Myt: "Positivt betyder bra"

Fakta: Jag slår upp ordet "positiv" i Bra böckers lexikon från 1980: "(latin), jakande; gynnsamt stämd, gillande; säker, påtaglig. Motsats negativ." Därutöver finns betydelserna bärbar orgel, foto och adjektivets grundform.

Jag slår upp i Prismas främmande ord från 1984: "(lat. positivus uppställd, till ponere sätta, ställa, lägga) 1 jakande; befordrande, gillande; verklig, påtaglig, faktisk; större än noll"
Därutöver finns betydelserna bärbar orgel, foto och adjektivets grundform.

Först i Bonniers svenska ordbok från 1988 hittar jag något som skulle kunna uppfattas som "bra" men då bland en mängd potentiellt motsatta betydelser: "positiv 2 (motsats: negativ) jakande: ett positivt svar; gynnsamt inställd: jag är p. till förslaget; gynnsam: en p. utveckling; som innebär att ngt man letar efter har påträffats: provet är positivt (visar t ex spår av bakterier); som har värdet plus: positiva tal, p. elektricitet" ... Därutöver finns betydelserna bärbar orgel, foto och adjektivets grundform. Under ordet "gynnsam" står: lämplig, fördelaktig: gynnsamt tillfälle, g. väderlek; välvillig: gynnsamt stämd mot ngn" men under ordet "gynna": "främja, understödja; favorisera" - inte heller här någon entydig indikation på betydelsen "bra".

Kommentar: Vad är en positiv utveckling av antalet inträffade olyckor per år? Jo, faktiskt en ökning, oavsett om man tycker att det är bra eller dåligt...

Det är helt korrekt att säga "Jag är positiv till det", dvs jag säger ja till det. Om man däremot säger att "det är positivt" så betyder det att det ökar eller är stort eller åtminstone förekommer.

Det finns ingen grund för att använda ordet "positiv" eller "positivt" när man menar "bra". Det finns redan ett bra ord för detta. Bra!

Källor: Bonniers Svenska Ordbok  1988
            Bra Böckers Lexikon 1980
            Prismas Främmande Ord 1984
 

Fredrik Flink 2004-03-01
 
 
 
 
 

VAD ÄR EN PEDOFIL ?

Jag tänker reda ut ett av de kraftfullaste skällsord som finns i modern svenska.

Myt: "Pedofil är den som förgriper sig sexuellt på barn"

Fakta: Jag slår upp "pedofil" i Prismas Främmande Ord från 1984. Ordet finns inte med, men "pedofili" förklaras som "(p- + -f.) sexuellt intresse för barn hos vuxna". Under "ped-" står det "pedo- (av grek. pais, genitiv paidos barn) som avser barn, barn-" och under "-fili" "(grek. philia kärlek; vänskap; jfr -fil) ändelse som betecknar en benägenhet för el. tendens mot el. [abnorm] kärlek för". Vidare under "fil-": "filo-, -fil (grek. philos vän) förled resp. ändelse som betecknar vän av, kärlek till".

I Bonniers Svenska Ordbok från 1988 finns den vaga formuleringen "pedofil  person med sexuell inriktning på barn".

I Bra Böckers Lexikon från 1988 förekommer inte ordet pedofil men under "pedofili" talas det här för första gången om en handling; "(grekiska), sexuellt umgänge med minderåriga. Enligt svensk lag är sexuellt umgänge med och sexuellt ofredande av barn under 15 år straffbart liksom sexuellt utnyttjande av underårig (under 18 år), i sistnämnda fall dock bara om den underåriga är avkomling eller står under den utnyttjandes fostran, vård eller annan tillsyn på grund av myndighets beslut." Ordet "minderårig" (band 16 tryckt 1987) förklaras inte, det står "se även underårig. - minderåriga arbetstagare är enligt Arbetsmiljölagen anställda som inte fyllt 18 år." Ordet "underårig" förklaras i band 24 tryckt 1990 som "tidigare minderårig, kallas den som är under 18 år." Enligt dessa definitioner är det alltså helt klart pedofili när två 17-åringar har sexuellt umgänge med varann.

I Nationalencyklopedins senaste internetutgåva står det 2004 under "pedofili": "en vuxen människas sexuella dragning till barn".

Kommentar:  Jag lanserar här ett nytt ord som avser dem som missbrukar ordet pedofil: "Pedofilmissbrukare". Vill Du bli kallad så?

I vilken rättsstat är ett intresse, en inriktning eller en dragning något straffbart eller ens misshagligt? Hur kan det vara möjligt att ett ord, som inte ens våra lexikon är överens om vad det betyder, används så flitigt i massmedia utan att förklaras? Vad farao är en "pedofilhärva"?

En anmälan till Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning är verkligen på sin plats, men frågan är om inte utgången är given på förhand. Samhället har aldrig menat att alla sexuella läggningar ska tolereras, bara dem som det numera inte är politiskt korrekt att missakta, trots att ordet "tolerera" betyder att man accepterar det man äcklas av eller inte gillar. Så här står det på myndighetens hemsida: "Med diskriminering på grund av sexuell läggning menas en orättvis eller kränkande behandling som har samband med en persons homo- bi- eller heterosexualitet." Punkt slut. Det är inte bara pedofili som undantas utan alla möjliga sexuella läggningar, exhibitionism, fetischism, sadism, masochism osv. Tyvärr innebär inte det senaste decenniets upplysning att samhället slutar att förtrycka sexuella minoriteter utan bara att en av dessa flyttats över till majoritetens sida.

Begreppet "pedofil" är ett strålande exempel på hur massmedia kan plantera ett uttryck så att det blir norm för hur det kommer att uppfattas. Hur många är över huvud taget intresserade av vad ordet betyder? Hur många kan skilja mellan läggning och handling? Och hur många bryr sig om hur en oskyldig människa med en politiskt inkorrekt sexuell läggning behandlas?

Källor: Bonniers Svenska Ordbok  1988
             Bra Böckers Lexikon 1987-1990
             Prismas Främmande Ord 1984
 

Fredrik Flink 2004-03-01
 
 
 
 
 

SALLAD OCH GURKA - VÄRDELÖSA GRÖNSAKER ?


Myt: Man hör ibland, särskilt i samband med kostrekommendationer om mera grönsaker, att just våra vanligaste salladsingredienser huvudsallad och gurka inte ger några nämnvärda mängder av näring.

Fakta: Det finns ingen saklig grund för detta påstående. Myten har kanske sitt ursprung i det förhållandet att halten av vatten är ännu något högre i gurka än i andra grönsaker och att bladsallad ofta får ligga framme sönderhackad i självserveringsdiskar.

Titta t ex på kalcium som inte finns i vanliga vitamin- och mineraltabletter eftersom vi behöver nära ett gram om dagen. Gurka och isbergssallad ligger strax under och huvudsallat strax över snittet bland grönsaker och rotfrukter. Det är  bara grönkål, nässlor, persilja, rabarber och spenat som ligger över dubbla medelvärdet, dvs sådant som man inte brukar äta i några mängder. Spenat, rabarber och persilja är tillsammans med te, kakao och dill de värsta exemplen när det gäller innehållet av oxalsyra som försvårar upptaget av kalcium.

Gurka ger lika mycket magnesium som tomat och nästan lika mycket som vitkål och morot. Kalium är det värre med men det är i stort sett bara potatis, blomkål, selleri och palsternacka som ger mer än dubbelt så mycket.

Sallad ger lika mycket kalium som tomat, vitkål, kålrot, purjolök och sparris och lika mycket zink som potatis, blomkål, vitkål, kålrot och morot.

Som väntat ger varken gurka eller sallad några mängder av essentiella fettsyror, men knappast heller mindre än vitkål, zucchini, tomat, rödbetor, rädisor, kålrot, gröna bönor, aubergine eller blomkål.

När det gäller essentiella aminosyror så ger både gurka och sallad nätt och jämnt fullvärdigt protein, vilket i motsats till vad många tror är vanligt för grönsaker. Däremot skulle man få sätta i sig ansenliga mängder för att få tillräckligt med protein totalt sett, men det är i stort sett bara ärter, majs, groddar och kål som ger mer än dubbelt så mycket protein som sallad eller mer än fyra gånger så mycket som gurka.

Slutligen är det bara kålväxter, nässlor, paprika, pepparrot, persilja, purjolök, rädisor och spenat som ger mer än dubbelt så mycket C-vitamin som gurka eller huvudsallad.

Källor: Ernst Abramson/Britt-Marie Andersson: Kosttabell, Liber AB 1994
            Aminosyror, Livsmedelsverket 1996
 

Fredrik Flink 2004-03-01
 
 
 
 
 

Några priciper som är viktiga för den här webplatsen: